’Jägarna’ – bakom kulisserna vid inspelningen

Den andra säsongen av tv-serien Jägarna med Rolf Lassgård i huvudrollen har premiär på C More 8 mars och i TV4 23 mars. Följ med bakom kulisserna på inspelningen och hör en av manusförfattarna berätta om hur Jägarna blivit en 25-årig succé.

Vi lämnar Älvsbyn med sikte på Vidsel, tre–fyra mil i nordvästlig riktning. Där finns Europas största militära övningsområde på land, och dessutom en internationell testanläggning för vinterdäck. Inget av detta tänker vi ägna någon uppmärksamhet den här dagen.

Istället viker vi av på grusvägar, förbi en samling hus som nätt och jämnt kan kallas för en by och närmar oss ett gårdstun. Där pågår uppenbart något som inte hör vardagen till.

Två polismålade Toyota RAV4 står lite slarvigt parkerade, som om utryckningen varit brådskande. Men istället för en hetsig brottsplats möts vi av filmkameror, strålkastare, små tältskjul som skydd för teknisk utrustning och framför allt – en folksamling som förmodligen överstiger byns invånarantal.

Thriller med nytt tonläge

En person syns extra tydligt tack vare sin längd och sin blonda kalufs. Det är Rolf Lassgård som för fjärde gången ikläder sig rollen av Erik Bäckström, huvudpersonen i filmsviten Jägarna. Under några veckor pågår inspelningen av den nya tv-serien för C More och TV4 i Norrbottens inland och dagens scener utspelar sig alltså vid den lilla gården.

Det har gått drygt 25 år sedan den första filmen med titeln Jägarna hade premiär på svenska biografer. En film som slog an en helt ny ton och beskrev Sverige ur ett radikalt annorlunda perspektiv än dåtidens, ofta storstadsbaserade thrillers.

Med tanke på succén kan det verka märkligt att det dröjde hela 15 år innan uppföljaren, Jägarna 2, kom på bioduken och sedan ytterligare sju år innan den första tv-serien gjordes.

– Ganska snart efter den första filmen kom frågor om att göra en fortsättning, men jag och regissören Kjell Sundvall sa nej varje gång, berättar Björn Carlström

Han var med och skrev manus redan till den första filmen 1996, då tillsammans med Kjell Sundvall, och har sedan stått för manus till de tre uppföljarna i samarbete med Stefan Thunberg. Frestelsen att snabbt leverera en fortsättning har faktiskt varit enkel att motstå enligt Björn Carlström. Att det alls blivit uppföljare handlar om att goda idéer om tänkbara historier har uppstått – och det har fått ta tid.

Väloljat maskineri

Såväl långfilmerna som de båda tv-serierna utspelar sig i Norrbotten. Filmen Jägarna 2 spelades in runt Överkalix, medan Älvsbyn varit centrum för de tre övriga inspelningarna. Just den här dagen utanför Vidsel påstås tempot vare lite lugnare än normalt, en av skådespelarna är sjukanmäld och schemat har kastats om.

För en besökare verkar det visserligen lugnt i så måtto att ingen stress kan skönjas och att arbetet utförs metodiskt, men samtidigt sker allt påfallande effektivt. Gräsmattan framför stugan och uthuset myllrar av folk och för en utomstående är det först svårt att hänga med vem som gör vad och varför.

Maskineriet är väloljat – när inspelningsledaren Rozbeh Ganjali ropar ut instruktioner för nästa tagning påminner det om en militärmanöver där alla snabbt finner sina nya positioner och riggar den utrustning som krävs.

När vi kom till inspelningsplatsen hade just några scener där Johan Marenius Nordahl ingår avverkats. Johan spelade Erik Bäckströms brorson Peter även i den förra säsongen. Nu är han färdig för dagen och återvänder i sin polisuniform till hotellet i Älvsbyn, där teamet har sin bas under ett antal veckor. Kvar är Rolf Lassgård och ett antal statister – samt alla de som inte syns i bild.

Ett par personer arbetar runt Rolf hela tiden. Håller reda på hans varma jacka under tagningarna, rättar till hans lugg just innan kameran rullar igång. Några andra ser till att alla prylar är på rätt plats, torkar av bilarna när de blivit blöta av regn, har hantverkarbyxorna fulla med verktyg och gaffatejp, alltid steget före.

En konstnärlig industri

I centrum för händelserna står dagens regissör Johan Lundin, som delar uppdraget med Jens Jonsson. Att två personer kan regissera en och samma tv-serie om varann verkar snurrigt, men fungerar enligt både Johan Lundin och Björn Carlström alldeles utmärkt. Det säger också en del om hur genomtänkt grundarbetet måste vara.

Inspelningen av en tv-serie är ett hårt sammanflätat lagarbete i skärningspunkten mellan konst och industriell produktion. En romanförfattare eller målare framställer sina verk hemma på kammaren och har full kontroll över varje kommatecken och penseldrag, även om någon lektör på bokförlaget eller gallerist kan ha synpunkter.

Manusförfattaren till en tv-serie lägger däremot alla sina intentioner och inre bilder i händerna på en lång rad människor som ska förvalta och helst förädla materialet. Är det inte läskigt att det kan driva i väg?

– Jo, jag är rädd för det och det är därför jag är här, säger Björn Carlström och skrattar. När teamet är ute och gör dagens scener kan det hända att de plötsligt kommer på någon ändring som verkar jättebra, men glömmer att två avsnitt senare kommer det inte att stämma. Men ibland är det bättre att ändra på det andra stället för att få ihop det.

I själva verket är nog Björn Carlström helt lugn med det arbete som teamet utför. Han poängterar även det som man ofta hör filmskapare säga: att mycket görs i den slutliga klippningen som leder fram till det färdiga resultatet.

– Den sista omskrivningen av manuset sker i klipprummet.

Ibland säger en blick allt

Inte alla manusförfattare är med vid inspelningarna, men Björn Carlström är även producent (tillsammans med Per Janérus) och som sagt högst delaktig i klipparbetet.

– Vår klippare är briljant, han kan plocka bort en hel replik ur en långsam, sammanhängande kameraåkning utan att det märks. Ofta har man skrivit in för många repliker för man tror att allt måste sägas. Vissa saker går fram bara med en blick, man förstår direkt att de här båda personerna kommer att hamna i bråk till exempel. Men det vet man inte förrän man spelat in och det har att göra med att vissa skådespelare är så duktiga på att låta förstå vad som pågår inuti dem.

Förutom de nämnda skådespelarna har bland andra även Lena Endre, Simon J Berger och Johannes Kuhnke bärande roller i den nya säsongen. Men det är Rolf Lassgård som blivit synonym med Jägarna och det är inte så många karaktärer i filmhistorien som kan följas under en så lång period med samma rollinnehavare.

– Jag spelade Kurt Wallander under 12–13 år, säger Rolf Lassgård, men det var ju ingenting mot det här.

Att inspelningen äger rum långt från Stockholm är en faktor som inte bara påverkar miljöerna och atmosfären i den färdiga filmen, utan i högsta grad även stämningen under arbetet.

Stark känsla av lagarbete

– Man vinner något rent kreativt när alla är samlade, säger Björn Carlström. När dagen är slut sitter vi tillsammans och pratar igenom nästa dags scener. Vi diskuterar ändringar, reder ut frågetecken och är således alltid väldigt väl förberedda.

Känslan av lagarbete blir än starkare och enligt Björn Carlström är det en stor vinst att få synpunkter från alla håll om hur själva berättandet kan tas vidare.

– Rolf är till exempel väldigt engagerad och så är det ofta med de skådespelare som blir riktigt stora, de tänker inte bara på sin egen roll utan på helheten. Just Rolf har också en stark känsla för om något inte är ”tillräckligt Jägarna”.

Men går det verkligen att improvisera och hitta på nya grejer när kameran nästan börjat rulla?

– Att hålla den kreativa processen i gång hela tiden har ett stort värde, säger Björn Carlström. Ett sådant klimat är viktigt, att skådespelarna kan säga att de läst en scen och föreslår ändringar.

Det gäller även att kunna tänka om och anpassa sig till den valda miljön för inspelningen.

Tv-serier driver utvecklingen

– När Stefan och jag sitter och skriver ser man något inne i sitt eget huvud, men på plats kan det vara helt annorlunda. ”Va, finns det ingen trappa inne i huset?” Vissa i branschen driver hårt att det måste se ut på ett visst sätt, men dels tycker jag det är meningslöst och dels kostar det enormt mycket. Det är bättre att se möjligheterna – vad ger den verkliga platsen för idéer?

Att Jägarna numera görs som tv-serie och inte långfilm följer utvecklingen i stort, där serierna tagit täten vad gäller bildberättande, utveckling av karaktärer och långa manusbågar.

– Det är ett väldigt annorlunda format, säger Björn Carlström. Du får mer tid att berätta en historia. Många av dem som tidigare gjorde långfilmer attraheras av tv-formatet.

För Björn Carlströms egen del var det kärleken till just bilderna som förde honom till yrket. Han började som serietecknare och nämner att både Alfred Hitchcock och James Cameron samt flera andra framstående filmskapare har varit skickliga tecknare.

Även regissören Jens Jonsson och medförfattaren Stefan Thunberg har en bakgrund som tecknare, vilket grundlagt en samsyn om bildspråket i Jägarna.

– När jag jag kom in filmbranschen var det till stor del avfilmad teater man höll på med i Sverige. Men film är ett bildmedium, det tänkandet fanns i amerikansk film och jag växte upp med Steven Spielbergs berättande. Där handlar allt om bildberättande – vad visar kameran?

Vilka kameravinklar som tv-tittarna kommer att bjudas på avgör fotografen John Strandh. Han sitter på en liten, provisorisk trälåda och har visserligen ett kamerastativ framför sig – men ingen kamera. Den hänger i stället på en annan kille som instrueras av John via headset, ”gå lite längre fram och försök komma ned en bit”. John Strandh har en monitor framför sig och finjusterar via fjärrkontroll kamerans position genom att vrida och vicka på stativhuvudet.

Fartkänslan skapas i studio

Totalt är det drygt 50 inspelningsdagar, varav cirka tio äger rum i Stockholm. Bland annat görs vissa interiörer samt alla scener där personer färdas inuti bilar i studio.

– Bakgrunderna projiceras med stora LED-skärmar i bakgrunden, säger Björn Carlström. Skärmarna skapar ett naturligt ljus, så att om bilen ”färdas” i ett område där det kommer växelvis sol och skugga syns det i ansiktena och som reflektioner i bilen.

Vilka bilar som medverkar i en film eller tv-serie kan vara en grannlaga uppgift att välja ut.

– Bilen säger något om personen som äger och kör den, precis som bostaden säger något. Men det kan bli ett problem med alltför nya bilar, eftersom huvudpersonen i thrillers ofta lever ett trasigt och jobbigt liv.

Nya bilar trilskas med stuntförarna

Björn Carlström nämner även ett annat bekymmer med moderna bilar vid filminspelningar: det är nästan omöjligt att sladda med dem.

– Våra stuntförare är otroligt duktiga, de kan göra exakt samma sak igen och igen och igen. Det är som om de dansar med bilarna. Men de ber oss allt oftare om att slippa moderna bilar, de automatiska säkerhetssystemen gör att det inte går att busköra.

I den nya säsongen kör Erik Bäckström en Toyota Hilux Invincible och två RAV4 har dekalerats som polisbilar. När de körs till och från inspelningarna måste ordet polis tejpas över, så att inte någon blir lurad att det är riktiga konstaplar.

Att djävulen bor i detaljerna visar diskussionen som utbryter just innan Toyotas reportageteam ska lämna inspelningsplatsen. Då förbereds scener som ska spegla en rörig tillvaro – diverse hushållsattiraljer och möbler ska ut på gräsmattan framför stugan. Allt ska ligga i oordning och ge ett skräpigt intryck.

Rekvisitörerna testar olika varianter – ska det ena stå framför det andra eller tvärtom? Vad ser mest naturligt ut? Vilken känsla förmedlar just den här prylen i förhållande till helheten?

Raimos bar har flyttat

Inget lämnas åt slumpen och ända tills någon ropar ”tagning” finns det chans att vässa, justera, finputsa. Allt med målet att vi som tittar på serien ska bjudas en både trovärdig och underhållande berättelse.

På vägen hem stannar vi till vid Storforsen, som är Europas största oreglerade fors. Utanför en timmerstuga framför det stora hotellet sitter en skylt: ”Raimos”. Husets utsida består mycket riktigt av delar från den kuliss som föreställde Raimos bar i den första Jägarnafilmen. Interiörscenerna gjordes däremot i studio.

Inte nog med att den här film- och tv-sviten präglats starkt av den här bygden – den har med åren även själv präglat bygden. [sverige.toyota]