”Regeringens vårbudget stimulerar inte till delningsekonomi”

Den 13 april presenterade regeringen sin vårbudget. Trots åtgärder för 7,7 miljarder kronor för 2026 lyser satsningar som uppmuntrar till delningsekonomi med sin frånvaro. – de stöd vi ser underlättar varken beteendeförändringar eller skapar resurseffektivitet, menar Björn Wendle vice vd Trivector Mobility.

Genom att dela resurser kan vi både spara pengar men framför allt hushålla med naturens tillgångar och reducera vår klimatpåverkan genom minskade koldioxidutsläpp. Enligt en rapport som presenterades förra året från Interreg Europe, ett EU-program för regionalt samarbete och policyutveckling, betonas vikten av styrning från offentliga aktörer. Där står bland annat att det behöver skapas rätt förutsättningar genom planering, stödjande regelverk och incitament för att tjänsterna ska bli attraktiva och tillgängliga för allmänheten.

Konsultbolaget Trivector Mobility hjälper företag, organisationer och myndigheter att utveckla smart och hållbar mobilitet, Björn Wendle är vice vd och han efterlyser mer tydliga och riktade satsningar i vårbudgeten för att stimulera till att fler väljer delningsekonomi.

-Tilläggsbudgeten ger fortsatt stöd till elektrifiering av transportsystemet, både hushåll, företag och offentliga organisationer, vilket förstås är bra för att kunna ställa om fordonsflottor. Samtidigt motverkar man detta genom att sänka skatten på fossila drivmedel. Hade man låtit bli det så hade det fått större effekt, att inte kompensera för högre priser på det fossila hade gjort alla alternativ relativt sett mer konkurrenskraftiga, cykel, kollektivtrafik och bilpool. Det privata bilägandet är fortsatt normen med bland annat en elbilspremie, ett bidrag som inte uppmuntrar till delad mobilitet utan riktar sig till den som äger eller leasar en bil, säger Björn Wendle.

Den nuvarande regeringen hade förra året ett förslag om att införa en skattelättnad på förmån för resor med kollektivtrafik. Björn Wendle menar att det fanns förhoppningar om att detta skulle finnas med i vårbudgeten för 2026, vilket det inte gjorde.

-En sådan åtgärd hade indirekt kunnat påverka bildelning positivt eftersom det hade gjort kollektivtrafik mer attraktivt för arbetspendling och de som äger bil för det syftet i första hand hade fått ett skäl att omvärdera. Om man inte äger egen bil så blir man mer av ”mobilist”, dvs man använder olika sätt att resa och väljer olika transportslag beroende på resans mål, längd och syfte. Sedan finns många andra saker som fortfarande kan göras för att stimulera ökad delning och ökad resurseffektivitet i samhället. För bilpool till exempel hade man kunnat tänka sig en lägre momssats på samma sätt som för kollektivtrafik. Regelverk kring parkeringsplatser är en annan fråga, där systemet inte är anpassat för bilpooler. Här finns både tidigare förslag och gott om erfarenheter från andra länder att ta del av.

Användningen av bildelning ökar när tjänsterna upplevs som bekväma, kostnadseffektiva, enkla att använda och när de passar människors vardagliga behov. Policyåtgärder som ekonomiska incitament, god tillgång till fordon och integrering med kollektivtrafik är också centrala för att stimulera efterfrågan visar Interreg Europes rapport. Dessutom spelar medvetenhet om miljöfördelar och tydlig information en viktig roll för att påverka människors attityder, något som Olof Holmgren, Sverigechef för KINTO Mobility helt håller med om.

-För att skapa beteendeförändringar måste vi höja kunskapen hos gemeneman om bildelning och mobilitet. Det måste finnas tydlig information om var tjänsterna finns och hur de fungerar. Vi uppfattar många gånger att vi mobilitetsföretag får hyra parkeringsplatser i skymundan eller inte alls och ofta är det svårt att få igenom en tydlig skyltning. Om användarna inte ser och hittar tjänsten, hur ska vi då få dem att välja bilpool, säger Olof Holmgren

Tydlighet och tillgänglighet är faktorer som även Björn Wendle menar är avgörande för att få till en omställning men även ekonomisk styrning.

-De ekonomiska incitament som skapas borde användas för att styra i riktning mot ökad hållbarhet. Man kan inte förvänta sig att hushållen, särskilt inte i tufft ekonomiskt läge – ska göra omställningen självmant. Politiska systembeslut främst, men även bidrag eller avdrag medverkar mycket till att hushåll och företag gör hållbara investeringar, det har vi bland annat sett när det gäller solceller.

-Andra framgångsfaktorer är att man i stadsmiljön aktivt planerar in en livsstil som innebär att människor kan leva utan bil. Stadsplanerare kan prioritera att skapa dedikerade parkeringsplatser för bilpooler, helst nära kollektivtrafiknoder och i bostadsområden. Flera städer i Europa ligger långt före oss. Köpenhamn till exempel har flera lyckade exempel på områden där fastighetsägare, kommun och bilpoolsuthyrare tagit ansvar och skapat goda förutsättningar för människor att välja en mer hållbar livsstil. Här har Sverige mycket att lära, avslutar Björn Wendle.

 Mer information om Trivector Mobility: https://trivectormobility.se/

Mer information om KINTO: https://www.kinto-mobility.se/kinto-share/