”Den bara funkade”

Tidningen Klassiker har sedan starten för 20 år sedan haft ett stående och uppskattat inslag bland sina läsare, att rusta upp älskade klassiker. Total 40 bilar har det hunnit bli. Våren 2024 rullade den första japanska bilen in i redaktionens garage. Valet föll på en Toyota Celica från 1986, samma år som modellen började säljas i Sverige. Vi på Toyota Sverige blev förstås nyfikna på hur projektet gått. Och eftersom detta var redaktionens första japanska bil undrade vi om det var något speciellt som stack ut jämfört med andra bilmodeller, så vi kontaktade Björn Meyer, journalist och den som hållit i projektet på Klassiker.

Men först lite kort om denna ”himmelska” bil, vilket Celica betyder på latin. Modellen är verkligen en legendar i Toyotastallet. Celican tillverkades mellan 1970 och 2006 i sju olika generationer. Och har bland annat varit framgångsrik som rallybil med de fyrhjulsdrivna versionerna, GT Four som introducerades första gången 1986. Genom åren har det blivit flera pallplatser inom WRC med legendarer som Carlo Sainz och Juha Kankkunen bakom ratten på 90-talet.

Tidningen Klassikers projektbil är fjärde generationen och blev den första med framhjulsdrift och tvärställd motor. En bil tänkt att användas i vardagen men i en sportigare förpackning. När den lanserades på Frankfurtsalongen 1985 fick den ett varmt mottagande. Tidningen Klassiker citerar Amerikanska Road & Track som då skrev:” This is one fine Celica of a truly modern, yet reasonably distinctive and friendly shape, with lots of usable performance, convenience features and GT-level luxury.”

Berätta, vad var det som gjorde att valet föll på just denna modell? 

– Vi fick tips om bilen, så som det ofta brukar funka. Det roliga var att hela redaktionen var överens om att detta var en bil vi alla var nyfikna på och ville ta oss an. Dels hade vi aldrig haft någon japansk bil tidigare, dels var det en modell vi på olika sätt hade en relation till. Dessutom verkade den vara i fint skick då den bara haft en ägare under sitt 38-åriga liv, berättar Björn Meyer.

Vad vet ni om den förre ägaren?

– Han hette Bengt Lindheimer och kom från Västerås. Tyvärr hade han nyligen gått bort så vi köpte bilen från dödsboet. Men hans dotter Lisa berättade hur hennes pappa vårdat sin ögonsten under alla år. Den fick endast köras på sommaren men inte på grusvägar eller i regn. Däremot åkte de varje sommar till västkusten med segelbåten på släp, vilket nog var en lite udda syn att en sportbil drog en hel båt efter sig. Bilen såldes av S-G Boman & Son Bil AB på våren 1986. Torbjörn Bohman som sålde bilen till Bengt berättade för oss att det var ett rejält sug efter Celican när den släpptes. Enligt en artikel i Vi Bilägares sista nummer 1986 såldes det cirka 1 600 Celica från mars till december vilket var fyra gånger fler än importören hade räknat med per helår.

Trots en ägare så hade ändå, Moby DOHC som redaktionen döpte Celican till, gått ganska långt, över 33 000 mil. I vilket skick var Moby när hen rullade in hos er?

– Även om den var väl omhändertagen så var den förstås märkt av tiden. Fjädringen fram var mjuk och kopplingsgreppet var lite tveksamt. Men förutom en lampa i instrumenteringen så fungerade allt. I stället för att fokusera på mekaniken, som vi hade trott att vi skulle behöva, så la vi energin på att snygga till inredning, fälgar, lite rost och polera upp lacken. En hel del kärlek lades på att få ordning på originalfälgarna, där vi tog hjälp av Erik Johansson på Wheel Doctor. Fälgarnas ytbehandling bestod av både lackerade och högglanspolerade delar så att renovera dem själva var inget vi ens övervägde.

Vad skulle du säga var de största utmaningarna i renoveringsprojektet?

– Eftersom modellen inte tillverkas längre så var det helt klart reservdelsbiten. Bland annat hade takluckan rostat och att laga den hade tagit för lång tid, timmarna hos ett plåtproffs hade varit svårmotiverade vilket gjorde att vi beslöt att byta den. Men att hitta en taklucka till en Toyota Celica från 1986 var inte det lättaste. Vi fick istället tag på en taklucka i glasfiberarmerad plast, gjuten i Polen, som annan Celica-entusiast sålde till oss. Hela den här reservdelsjakten öppnande en dörr in i den ”japanska entusiastbils-sfären” vilken är helt fantastisk. Folk hjälper och tipsar varandra och hittar en rad lösningar på olika problem. Och det är ju detta som hela entusiastbil-grejen handlar om, att förenas kring ett gemensamt intresse. Man hittar vänner för livet.

Var det något som överraskade er med Moby?

– Ja, att det var så lite på mekaniken som behövde åtgärdas! Den bara funkade, vilket är ganska ovanligt efter så många år och mil. Där får man nog säga att Toyotas pålitlighet visade sig.

Moby DOHC blev er första japanska bil. Till sist undrar vi förstås om det kommer bli fler framöver?

– Det visade sig att Celican var en riktig nackvändare när vi var ute och rullade med den, så det kommer vi absolut att göra. Det finns många coola japanska bilar från 90- och 00-talet så någon sån kanske det blir framöver, avslöjar Björn Meyer.

Många fans undrar om och hoppas på att Toyota ska ta upp produktionen av den legendariska modellen igen. I samband med Shinshiro Rally, 2023 fick Toyota Motor Corporations ordförande, Akio Toyoda också frågan. Han svarade då att det inte är han som operativt bestämmer längre men att han skulle tycka att det vore roligt. Och kanske finns det en öppning… Se hela svaret här: https://toyotatimes.jp/en/spotlights/rally_japan2023/001.html

Fakta Toyota Celica 16 Twin Cam 1986:

Nypris: 110 575 kr (aktuellt fordon, inkl monterat drag).

Klassikers pris: 20 000 kr.

Motor: Rak fyrcylindrig, vätskekyld. Dubbla överliggande kamaxlar, insprutning. 1 998 cm3. Max effekt 143 hk vid 6 000 r/min. Max vridmoment 176 Nm vid 4 800 r/min.

Kraftöverföring: Tvärställd frontmotor, framhjulsdrift. Femväxlad manuell låda, golvspak.

Mått: Axelavstånd 253 cm. Spårvidd fram/bak 147/143 cm. Längd/bredd/höjd 440/171/129 cm. Tjänstevikt 1 280 kg. Tank 60 liter.

Fjädring/hjulställ: Fram MacPherson-ben, undre triangellänkar samt krängningshämmare. Bak MacPherson-ben, dubbla under tvärlänkar och bakåtriktade länkar samt krängningshämmare.

Styrning: Kuggstång, servo. Rattvarv 2,8. Vändcirkel 10,8 m.

Hjul: Lättmetallfälgar 6J. Däck 195/60VR14.

Elsystem: 12 volt.

Bromsar: Skivbromsar, ventilerade fram.

Fartresurser: 0 – 100 km/h 8,9 sekunder (9,7 s i tidningstest). Toppfart ca 210 km/h.

Förbrukning: 0,85 l/mil blandad körning.

Källor: Jan Ulléns Bilfakta 57, originalbroschyr samt test i Teknikens Värld.